Ääääntligen är jag pigg igen. Jag kämpade så länge jag kunde igår kväll men till slut kunde jag bara inte hålla mig vaken. Somnade sittandes ett antal gånger och vaknade till av ett ryck varje gång jag tappade huvudet, eller vad man säger haha. Klockan 6 gick jag och la mig, spikrak på rygg med håret perfekt placerat längst sidorna. Jag vet att jag överdriver men varje gång jag gör något går jag liksom all in, annars får jag panik. Sov i 15,5 timmar och vaknade alltså halv 10 helt utvilad. Woho underbart.

Nu sitter jag och väntar på ing-marie och tobbe, felix bror och mamma. Vi ska åka till älgeby och ta en fika med min mormor och morfar :) Och så äääääntligen är det dags för vm igen, det är inte okej att ta paus i några dagar. Då går man ju bara och längtar ihjäl sig.