Alltså hej hjälp, jag var SÅ nära på att vara tvungen att tacka nej till matchen imorgon. Dagen på jobbet igår var rent ut sagt ett helvete. Jag frågade ALLA på hela jula och INGEN kunde ta min jobbtid imorgon. Jag ringde tillochmed till några jag aldrig träffat, som bara brukar jobba en gång i månaden. Det finns så mycket jag vill säga som jag nog inte borde så jag håller mig till det positiva. Vissa på jobbet är verkligen världens bästa, dom gjorde verkligen allt för att försöka lösa det. Men det var helt hopplöst, det gick inte att lösa hur mycket vi än försökte. Till slut gick Louise med på att jobba några timmar trots att hennes släkt från england och allt kommer för att fira henne. Jonatan börjar en timme tidigare, likaså Maria plus att hon stannar längre tills jag kommer dom 2 sista timmarna. Usch va jag har krånglat, jag skäms men tack tack tack! Louise är en ängel!

Det är final i st erikscupen... FINAL!? Det är fan stort och det är min sista chans att få spela det, sen blir jag för gammal hoho. Vi kommer vinna, jag känner det på mig!